|
17 februari 2012 Vad är viktigast för att Sverige ska ha en bra ekonomisk utveckling i framtiden? Hur ska vi möta konkurrensen från nya industriländer och klara övergången till en miljömässigt hållbar ekonomi? Globaliseringen har bara börjat — vad behöver göras för att stärka Sveriges konkurrenskraft? Det var några av de frågor som programkommittén diskuterade vid sitt första sammanträde, som hölls i onsdags i riksdagshuset i Stockholm. Ett av underlagen för diskussionen var en PM av Katarina Bergkvist, utredare i ekonomisk-politiska frågor på Folkpartiets riksdagskansli. Här återger vi PM:n i förkortat skick. - — - — - — - — - — - — - — - — - — - — - — - — - — - — - — - — - — - - Några utmaningar för svensk ekonomi i världen PM Katarina Bergkvist 2012-01-19 Globaliseringen och det svenska EU-medlemskapet har gjort Sverige allt mer integrerat med omvärlden. Den totala exporten har sedan 1980 ökat från 30 till 50 procent av BNP. Över 70 procent av exporten går till den europeiska marknaden. Allt mer importerade insatsvaror används i exportproduktionen, då många företag har förlagt delar av produktionen utomlands eller skaffat sig utländska underleverantörer. De flesta processade insatsvaror kommer fortfarande från andra höginkomstländer i Europa (och har alltså inte flyttats till låglöneländer), ett tecken på att EU-ländernas ekonomier blivit allt mer sammanflätade tack vare EU:s gemensamma inre marknad. Asien har dock successivt ökat i betydelse som exportmarknad för svenska företag och är i dag en viktigare marknad än hela Nord– och Sydamerika tillsammans. Svensk ekonomi och export är i förhållandevis hög grad dominerad av råvarubaserad industri och fordonsindustri. Konkurrensen och kostnadspressen blir allt hårdare på dessa marknader och den pågående förskjutningen mot allt fler jobb i tjänstesektorn och alltmer export av kunskapsintensiva tjänster kommer sannolikt att fortsätta. Omsättningen av personal är högre i tjänstenäringarna, vilket gör att rörligheten på arbetsmarknaden ökar. Det utländska ägandet av svenska företag har också ökat kraftigt. Utländskt ägande kan ofta vara någonting positivt som för med sig utländskt kunnande och kapital, men kopplingen till Sverige riskerar att bli svagare vilket gör det ännu viktigare med bra villkor för företagen. Världsekonomin och hållbarheten i den ekonomiska utvecklingen står inför stora utmaningar. Utsläppen av växthusgaser ökar samtidigt som de globala förhandlingarna på klimatområdet går trögt. Att välståndet i världen ökar är positivt, men stora befolkningsgrupper som får högre levnadsstandard leder idag till ökade utsläpp. Västvärlden, som historiskt gjort stora utsläpp och som har mer resurser, har ett särskilt ansvar. Lågutbildade har svårast att klara av omställningar på arbetsmarknaden. Sverige har också en hög ungdomsarbetslöshet, som en följd framför allt av höga ingångslöner, strikt arbetsrätt och brister i utbildningssystemet. Sverige har därför en särskild utmaning i att minska trösklarna in på arbetsmarknaden och att göra så att fler får en utbildning som motsvarar arbetsmarknadens behov. Marginalskatterna på arbete har sjunkit i världen de senaste decennierna. Sverige har dock inte följt med trenden, utan har i dag världens allra högsta marginalskatt på arbete. För att attrahera kvalificerad arbetskraft måste Sverige vara ett attraktivt land att bo, arbeta och driva företag i. I Sverige lönar det sig dåligt med högre utbildning och företagande, på grund av våra höga skattenivåer och marginalskatter. Rörligheten av arbetskraft ut från Sverige är fortfarande begränsad, men är högre bland dem med högre utbildning. Samtidigt ger den svenska välfärdsmodellen också fördelar för den arbetande befolkningen (som billig barnomsorg), som i viss mån kan kompensera för det höga skattetrycket. Sverige har fortfarande en i internationell jämförelse jämn inkomstfördelning. Inkomstspridningen har ökat något de senaste decennierna i både Sverige och länderna i vår närhet. I Sverige förklaras det dock framför allt av ökade kapitalinkomster för vissa, medan skillnaderna i arbetsinkomster inte har ökat i någon större utsträckning. Relativt sett har dock de med allra lägst inkomst halkat efter, även om de i faktiska termer ofta fått det bättre. - — - — - — - — - — - — - — - — - — - — - — - — - — - — - — - — - — - - Vad tycker du? Känner du igen beskrivningen? Vad behövs för att den svenska ekonomin ska fortsätta utvecklas? Välkommen att kommentera och diskutera!
|
|||
Twitter
Facebook
Youtube
RSS